Uppgift från Geografiskt statistiskt handlexikon Rosenberg 1882:
Upsala. Stad i Upsala län, omgifven af Ulleråkers och Vaksala hd, belägen vid den segelbara Fyrisån, 3/4 mil ofvan hennes utlopp i Mälarens fjärd Ekoln. N. stambanan berör staden på 6,2 mils afstånd från Stockholm och förenar sig der med banan till Lenna, som fortsättes till Norrtelje, och banan till Gefle. Platsen hette ursprungligen Östra Aros (ö. åmynningen, till skillnad från V. Aros eller Vesterås), emedan ån då mynnade här i en vik af Mälaren, hvilken nu dragit sig långt tillbaka. En kungsgård fanns tidigt vid Östra Aros, dit kort efter år 1270 ärkebiskopssätet förflyttades från det förfallna Gamla Upsala, och från denna tid vanns det nuvarande namnet. Domkyrkan började byggas och en lärd skola anlades, men konungasätet, som tidtals varit förlagdt hit, blef från medlet af 1300-talet fästadt vid Stockholm. I följande århundradet infaller universitetets grundläggning, 1477. Staden förblef länge konungarnes kröningsplats. 1593 hölls här det vigtiga Upsala möte, och äfven senare har Upsala ett namn i landets historia, mest dock för sin högskola, den af Gustaf II Adolf med omkring 300 hemman begåfvade Upsala akademi, som derigenom blifvit en af Mälareprovinsernas störste godsegare. Staden har i folkmängd och rörelse ej varit betydlig förrän under de senare åren; invånarne, som vid århundradets början uppgingo till omkring 5 100 och femti år senare till nära 7,000, hade 1870 ökats till 11,433 och utgöra nu 15,808; i detta hänseende är staden den sjunde i riket. (Härvid inräknas blott ett ringa antal af studenterne, hvilka höst-terminen 1882 voro 1,593.) Uppskattningsvärdet för fastighet är 9,390,080 kr., deraf 416,140 kr. för jordbruksfastighet och 1,053,000 kr. för universitetets egendom. Området är 3,094 tnld. Efter eldsvådor 1702 och 1809 samt i följd af den starka uppblomstringen de senare årtiondena är Upsala en välbygd stad, uppförd efter regelbunden plan, med betydliga planteringar, goda promenader och, framför alt, intressanta offentliga byggnader. På åns v. sida ligger stadsdelen Fjerdingen med den berömda domkyrkan, som är Sveriges största tempel, universitetets talrika byggnader, deribland det under byggnad varande dyrbara nya universitetshuset, den äldre universitetsgården eller Gustavianum, biblioteket eller Carolina Rediviva, botaniska trädgården; det af Gustaf I uppförda, ofullbordade slottet, vidare de studerande nationernas hus, nya katedralskolan m. m. Fem broar leda öfver ån till östra delen, som skiljes i en nordlig, kallad Svartbäcken, och en sydlig, Kungsängen, fortsatt af Islandet, medan n. om Svartbäcken vidtager förstaden Luthagen i Bondkyrka sn. Staden är säte för Upsala läns styrelse och för erkebiskopen öfver Upsala stift samt har talrika offentliga inrättningar utom de ofvan angifna. Här finnas sålunda jernvägsstation, postkontor, telegrafstation, hufvudkontor för Uplands enskilda bank och ett annat bankkontor, sparbank, flere hotel, gästgifvaregård o. s. v., stort hospital, kallvattenkuranstalt, vidare talrika läroanstalter m. m. Tre politiska nyhetstidningar samt flere tidskrifter utgifvas i staden. Handeln och industrien är numera betydlig. Af fabriker märkas kemisk-tekniska fabriker, qvarnar, bryggerier, bagerier, tegelbruk och andra. Marknad hålles i Mars, den ryktbara Distingen. Gästgifvaregården skjutsar till Alsike 1,5 mil, Marma 1,5, Hof 2, Högsta 1,3, Dalkarlsbo 2, Kölva 2,3, Säfva 1,8, Storvreta 1,5 och Boksta 1,4 mil. - I kyrkligt hänseende utgör Upsala stadsförslg ett pastorat af 1 kl. i Upsala stift, prebende till domprosten. I staden har Bondkyrka förslg sin kyrka och de omgifvande häradena Ulleråker och Vaksala ha här tingsställe. - I Bondbyrka sn ligger Upsala helsobrunn. Upsala hofstalläng är en kronoegendom i Danmarks sn vid staden, tax. 100,000 kr. - (Jfr Gamla Upsala.)