Uppgift från Geografiskt statistiskt handlexikon Rosenberg 1882:
Eskilstuna. Stad i Södermanlands län vid den kanaliserade Eskilstunaån, 0,7 mil s. om hennes utlopp i Mälaren, och vid jernvägen Oxelösund-Flen-Vestmanland med stationen belägen 3,8 mil n. om Flen vid V. stambanan. Platsen vid forsarne i ån kallades Fors och erhöll i början af kristna tiden det nuvarande namnet efter Södermanlands här begrafne apostel helige Eskil. Ett munkkloster fanns till reformationen, hvarefter Gustaf I lät uppföra ett präktigt, på 1680-talet uppbrunnet slott, af hvilket källrar och andra ruiner qvarstå vid kyrkogården. År 1654 erhöll livländaren Rademacher tillstånd att anlägga manufakturverk i köpingen, som 1659 erhöll stadsrättigheter, och från denna tid har Eskilstuna utvecklats till en betydande fabriksort för jern- och stålvaror, företrädesvis knifvar, lås, svartsmiden, byggnadssmiden, filar, saxar o.a. smärre artiklar, men äfven lokomobiler, mudderverk och andra större varor. I senare afseendet är Munktells mekaniska verkstad med gjuteri mest betydande; Eskilstuna jernmanufakturaktiebolags stora fabrik strax ofvan staden vid Tunafors för bordsknifvar är det förnämsta af förra slaget. Man beräknar 20 större smidesfabrikanter med 77-11 arbetare och 110 smärre fabrikanter med sammanräknadt 470 arbetare, samt slutligen åtskilliga fabrikanter utan biträde af arbetare. Karl Gustafs stads gevärsfaktori är svenska statens storartade gevärsverkstäder, belägna nederst i staden, tillhörande, utom i polishänseende, Fors sn. Stålfors´ kniffabrik och Tunafors ligga äfven inom Fors sn. Jemte jernförädlingsverken förekomma flere gelbgjuterier. Staden delas nu i söder, norr och vester, förut i gamla staden ö. om ån, nystaden närmast v. intill ån samt derintill fristaden, de fordom skattefria metallarbetarnes qvarter. Eskilstuna är i allmänhet regelbundet bygdt, de gamla fristadsgatorna med sina små verkstäder ha ett egendomligt utseende. Torget i fristaden har en minnesvård öfver Sven Rinman, fristadens år 1792 aflidne framstående direktör. Den vid sidan af staden liggande kyrkan tillhör egentligen Fors sn, men staden eger flera och betydande friförsamlingars bönhus. Skolväsendet är godt och omfattar bland annat teknisk skola, lägre allmänt läroverk och qvinlig elementarskola. Vidare förekommer postkontor, jernvägs- och telegrafstation, gästgifvaregård och flere hotel, två bankkontor, två sparbanker, apotek, lasarett, två boktryckerier med två tidningar. Handeln utöfver afsättningen af egna alster samt af spanmål är ej särdeles betydande, handtverkerierna utom de nämda blott de vanligen förekommande. Kommunikationerna omfatta jemte jernvägsförbindelsen, liflig ångbåtstrafik till Mälarhamnar och särkildt Stockholm. Från gästgifvaregården skjutsas till Torshälla 0,6 mil, Kjulsta 1,1, Hamra 1,5 Albro 1, Hållsta 1 och Sörby 1,4 mil. Folkmängden utgör 7,692 personer, hvilket gör staden till den 20 i detta afseende. Fastighetsvärdet är 3,743,295 kr., hvaraf endast 19,595 kr. för jordbruksfastighet. Stadsförsamlingen med annexen Kloster och Fors bildar ett regalt pastorat af 2 kl. i Strengnäs stift.